brasilbrasil

Jag lever, jag mar bra och jag har slutat prata engelska sa ni kan sluta oroa er dar hemma!
Finns inget internet pa hostelet och jag har varit aldeles for upptagen for att leta upp ett internet café.

Ar i Olinda nu, kom hit i tisdags och kande mig ensam efter en flygresa som mer liknade en klassresa for vuxna. Alla skrek, pratade, drack och hela flyget verkade kanna varandra utom jag. Dessutom kandes flygplanet som en samre version av ryanairs flyg men jag overlevde och tog en taxi till Olinda. Val framme sa gav jag mig ut i stan pa upptacktsfard, och vad hittade jag? En sjukt vacker stad, med gamla hus och mysiga gator. Men nagot var fel, jo just det, det fanns inga manniskor. Jag vandrade runt och undrade vad som hade hant, kanske en atombomb? Tillslut hittade jag en guide som visade mig hela staden och berattade om historia och allt mojligt och sa fick jag forklaringen till var manniskorna var. For det forsta sa bor det typ fyra personer i hus med 25 sovrum och sen jobbar alla i Recife. Snacka om att folk ar rika har. Fick iallafall se staden, aven om den var tom och sa fick jag se vilda apor som klattrade pa elledningarna. Resten av dagen spenderade jag med nagra tjejer fran Sao Paolo. Det bor nastan bara folk fran SP pa hostelet sa jag har lagt till ett fult litet Sao Paolo uttal pa mina r, latar nastan amerikanskt. Typ Porrrta, cerrrrrto. Usch! Maste aka tillbaka till Salvador och trana bort dem.
Har ocksa hunnit med att bli bortrovad av en 17arig guide som skulle visa mig vagen till Mestre Sapos traning. Efter ca 15 minuter av vandrande i staden forklarar han for mig att han inte vet var den ligger, men vill du ga ut med mig i kvall? Nej sager jag och fragar om nagon annan kan hjalpa mig. Ja sager han, men dom ar inte har ikvall. Men kanske vi kan dricka lite och sen foralska oss? Jaha har du pojkvann i Bahia, men han ar nog med nagon annan nu sa det ar lugnt. Och du behover ju inte saga nagot till honom. Jag vill inte sager jag och tittar pa hans naglar som ar langra an mina (som ar laaaaanga). Men bara lite, om vi dricker forst sa kommer du vilja sen. Nej sager jag och rymmer darifran. Val tillbaka pa hostelet berattar jag historien for killen i Receptionen som tjuter av skratt. Sa det blev ingen traning for mig utan jag snackade portuguisiska vid poolen hela kvallen istallet.
Nasta dag aker jag till academia med bil och pratar med mestre som ocksa medelar att Cabileira fran gruppen i Sverige bor har och jag bestammer att jag ska komma till traningen pa morgonen efter. Men GPSen i bilen bestammer sig for att lura oss till en gata dar man inte kan kora med bil och jag anlander till traningen 30 minuter forsenad. Men roda pa sondag ska jag nog lyckas med. Sen spenderade jag resten av dagen med Cabileira och en galen kille fran Sao Paolo, han ar som en dvarg pa ecstasy.
Det var ocksa Olindas fodelsedag sa det var en mini karneval pa gatan och antligen var det folk pa gatorna. Jag dansade samba och fick berom av en kille fran Rio och sen dansade jag forró och gjorde grymma trick med hopp och snurrar och grejer. Borjar komma in i den brasilianska rytmen nu.
Nu ska jag tillbaka till hostelet och forsoka laga feijão som vi kopte igar, finns dock ingen tryckkastrull som man behover sa vi far improvisera.